39 år i kommunens tjänst

Kostchef Anna-Karin Svensson började arbeta på kommunen 1987 och efter nära 40 år är nu tiden inne att gå i pension. Hur har då de här 39 åren varit?

Den 20 mars 1987 klev Anna-Karin Svensson in på dåvarande skolförvaltningen på Vänersborgs kommun för första gången. Hon tänkte sig att jobba ett par år som ekonomiföreståndare på kostenheten, men det blev näst intill fyra decennier på kommunen. Idag den 27 mars 2026, nästan på dagen 39 år senare, kliver hon ut ur dörren från kommunhuset för sista gången för att gå i pension från rollen som verksamhetschef för kostenheten.

- 1987 fanns skolförvaltningen på Hamngatan 1 mittemot Vänersborgs resecentrum. Jag hade jobbat som biträdande ekonomiföreståndare på Uddevalla kommun i ett par år, men var redo för något annat och fick jobb på Vänersborgs kommun som ekonomiföreståndare, berättar Anna-Karin Svensson.

När Anna-Karin kom i slutet av 1980-talet var måltidsverksamheten uppdelad. Skolförvaltningen ansvarade för maten inom skolan och socialförvaltningen hade ansvar för måltiderna inom äldreomsorgen och förskolan.

- 2004 gjordes en utredning om att slå ihop hela matorganisationen, så att all matproduktion hamnade på samma enhet. Det blev verklighet fullt ut först år 2017 när även förskoleköken kom med. När jag började 1987 hade jag ingen stor budget och första året drog vi över budget rejält. Jag sa ifrån till politikerna att vi behöver mer medel och man beviljade tilläggsanslag. Det blev positivt för barnen för efter det ökade ätandet med mer än 11 000 portioner per år. Det var roligt att se att det gick att förändra bilden av skolmaten!

Utveckling av rollen och måltid
Stannar man 39 år på samma arbetsplats är det ett tecken på att man trivs. Anna-Karin Svensson har drivits av utveckling och har samtidigt trivts i sin arbetsgrupp.

- Jag har fått utvecklas och växa i min roll, och har fått med mig många nya, lärorika erfarenheter på vägen. Det jag tar med mig mest av allt är alla möten med människor och att jag har fått vara med och påverka utvecklingen i måltiderna och i köken. Det har varit viktigt för mig att utveckla verksamheten. När jag kom, hade flera av skolorna gamla, dåliga mottagningskök som var utdömda av Arbetsmiljöverket. Flera av skolorna finns inte längre kvar och de skolkök som är kvar är numera tillagningskök, vilket ger bättre kvalitet på maten och minskar svinnet. Vi har alltid haft en trevlig sammanhållning, alla är så ambitiösa. Det viktigaste för alla är att laga god mat till vilken gäst det än är. Jag upplever en yrkesstolthet hos alla och det är kul!

Även sättet att tänka på måltiden har förändrats.

- Det som har förändrats mest på de här 40 åren är sättet att se på maten. I början blandade man köttfärsen till köttfärssåsen med sojaprotein för att spara pengar. Idag är vi där igen men av en helt annan orsak där vi istället tänker på hälsa och klimat. Vi arbetar idag mer med gröna och blå proteiner, alltså grönsaker och fisk, än vi gjorde då. Elevinflytandet har ökat och barnen är mycket mer delaktiga i sin skolmat. I början beräknade vi näringsvärden för hand, idag kan vi fråga datasystem och AI om beräkningshjälp.

LRF gick in med sponsring
Den största utmaningen har varit att få budgeten i att gå ihop samtidigt som man ska servera god, näringsriktig mat. En händelse som har etsat sig fast under de här åren var när Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) ville gå in och sponsra för mer mjölk i skolan.

- Det som har stuckit ut mest är när vi hade sparåtgärder år 2004. Vi beslutade att dra in mjölken en dag i veckan för att hålla budgeten. Då kom ett brev från en av de lokala LRF-föreningarna med ett sponsringsavtal. De ville sponsra för att eleverna skulle få mjölk alla dagar i veckan. Samma år hade LRF riksstämma i den gamla sessionssalen i kommunhuset och då var det en insamling i foajén. De hade ställt ut ett bord med en upp och nervänd hatt, där de samlade in kontanter. Jag fick gå upp på scenen och ta emot pengarna, en stor mängd med sedlar och jag lovade så klart att servera extra mjölk för pengarna. En sådan insamling hade nog inte varit okej idag!

Nu får Anna-Karin en ny roll – den som pensionär. Hon kommer inte ha sysselsättningssvårigheter i sin nya tillvaro.

- Nu när jag blir pensionär ska jag först landa i vad jag vill göra, men jag kommer inte ha några problem med att fylla mina dagar. Jag tycker om att greja i trädgården, måla och resa och jag har barnbarn som jag vill umgås mer med. Något jag verkligen vill göra mer av är att träna och röra på mig. Vi flyttade till Kinnekulle för ett par år sedan och pendlingen har gjort att jag inte har kunnat träna så mycket som jag skulle vilja. Vi bodde i Vänersborg i 35 år och jag kommer så klart komma tillbaka ofta för att hälsa på vänner och bekanta, avslutar Anna-Karin Svensson.