Förberedelser

Innan du kontaktar en entreprenör är det bra att läsa på om enskilda avlopp.

Som fastighetsägare ansvarar du för att:

• välja en anläggning som passar din fastighet,
• sköta om anläggningen,
• och se till att den fungerar som den ska över tid.

Ju mer du vet från början, desto lättare blir det att:

• förstå vilka lösningar som kan passa din fastighet, och
• ha en bra dialog med entreprenörer och kommunen.

Bra informationskällor

Du kan börja med dessa:

• Avloppsguiden
  Oberoende information om olika avloppslösningar, tillstånd och vad du behöver tänka på som fastighetsägare. Här finns även filmer.
• Havs- och vattenmyndigheten
  Myndighetsinformation om regler och vägledning kring vatten och avlopp.

Länk till sidorna hittar du nedan under Relaterad information

Nästa steg

När du har fått en grundläggande förståelse för förutsättningarna på din fastighet kan du gå vidare och:

• kontakta en entreprenör, och
• börja planera din avloppsanläggning.

Sakkunnig

Din avloppsanläggning behöver utformas på rätt sätt och anpassas efter just din tomt. Målet är att välja en lösning som fungerar långsiktigt där du bor.

Om du inte själv har tillräcklig kunskap om:

• vilken typ av anläggning som passar,
• hur marken ska undersökas,
• eller hur anläggningen ska byggas,

behöver du ta hjälp av en sakkunnig.

Det kan vara en konsult eller en erfaren entreprenör som:

• utreder förutsättningarna på din tomt,
• hjälper dig att välja rätt avloppslösning, och
• tar fram underlag till din ansökan.

Tänk på att entreprenörens uppdrag är att hitta en lösning som fungerar för dig över tid – inte att sälja en specifik produkt.

Kommunens roll

Miljö- och byggnadsförvaltningen kan:

• informera om vilka krav som gäller i ditt område,
• ge generell information om olika typer av avloppslösningar.

Du som fastighetsägare ansvarar dock för att välja vilken lösning du vill ha.

Hitta hjälp

Exempel på entreprenörer och konsulter finns på Avloppsguiden.

Länk hittar du nedan under Relaterad information

Om du planerar en markbaserad avloppslösning, till exempel:

• infiltration,
• markbädd,
• efterpolering,
• eller minireningsverk (med efterbehandling),

behöver du undersöka förutsättningarna på din tomt.

Så gör du

Du behöver ta reda på hur marken och grundvattnet fungerar där du bor:

• Gräv en provgrop
  Gropen ska vara minst 2 meter djup. Den ska stå öppen i minst 48 timmar så att man kan se om och hur grundvatten tränger in.
• Gör en jordanalys
  För att kontrollera hur genomsläpplig marken är behöver du ta ett jordprov ett så kallat perkolationsprov. Detta kan du göra själv eller be entreprenören om hjälp.
  
• Bifoga underlag i ansökan
  Resultatet från perkolationsprovet ska skickas in tillsammans med din ansökan.

Mer information

• Informationsblad - Infiltrationsanläggningar
• Informationsblad - Markbädd
• Informationsblad - Grundvattenrör
• Informationsblad - Dimensionering med perkolationsprov i rör
• Avloppsguiden – vägledning om hur du undersöker mark och vatten

Länkar hittar du nedan under Relaterad information

Flera faktorer avgör vilken typ av avloppsanläggning som passar på din fastighet, det kan till exempel vara:

• tomtens storlek,
• markens egenskaper och förhållanden,
• vilka reningskrav som gäller i området, och
• var dricksvattenbrunnar finns.

Det innebär att det inte alltid är möjligt att anlägga samma typ av avlopp som du haft tidigare.

Varje ansökan prövas utifrån förutsättningarna på just din fastighet.

Jämför olika lösningar

Det finns flera olika typer av avloppsanläggningar som fungerar på olika sätt.

Få en översikt och jämför olika alternativ vad som kan passa för dig här:

• Avloppsguiden - Välja systemlösning
• Broschyren Enskilt avlopp Vilken teknik passar dina förutsättningar? av Kunskapscentrum Små Avlopp

Länkar hittar du nedan under Relaterad information

När du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning behöver du lämna uppgifter om:

• närliggande dricksvattenbrunnar,
• andra avloppsanläggningar,
• och energibrunnar (till exempel bergvärme eller jordvärme).

Behöver du några av dessa uppgifter från dina grannar, tänk på att kontakta dem i god tid innan du tänkt skicka in din ansökan.

Slamavskiljaren ingår som ett förbehandlingssteg i vissa avloppsanläggningar.

I samband med att du ska ansöka om ny avloppsanläggning kan det vara möjligt att återanvända den, under vissa förutsättningar. Läs mer om hur du testar din slamavskiljare ovan under ”Kontroll av slamavskiljare vid återbruk”

I slamavskiljaren samlas slammet från avloppsvattnet som sedan töms med en slambil, vanligtvis minst en gång per år.

I Vänersborgs kommun ansvarar Samhällsbyggnadsförvaltningen för slamtömningen.

Placering

För att slamtömningen ska fungera bra bör avståndet mellan slambilens uppställningsplats och slamavskiljaren inte vara längre än 20 meter.

Om avståndet är längre kan du:

• installera en fast sugledning, eller
• behöva justera placeringen av slamavskiljaren, eller
• så kan du bli debiterad en avgift för extra slangdragning.

Vattnet i ett enskilt avlopp kan renas på olika sätt.

Vanliga metoder för att rena vattnet är:

• infiltration
• markbädd
• minireningsverk eller andra kompakta lösningar, eller
• uppsamling i sluten tank

Krav för infiltration och markbädd

För att en infiltration eller markbädd ska fungera tillräckligt bra behöver:

• det vara minst 1 meter mellan spridarlagret och högsta grundvattennivå under hela året.

För att kontrollera detta kan du:

• installera ett grundvattenrör i närheten av anläggningen.

Övrigt att tänka på

I vissa fall behöver avloppsvattnet pumpas ut till anläggningen, till exempel om nivåskillnaderna på tomten kräver det.

I en infiltrationsanläggning renas avloppsvattnet genom att det rinner ner genom markens naturliga jordlager och vidare till grundvattnet.

För att en infiltration ska fungera krävs att marken är tillräckligt genomsläpplig, till exempel att den består av morän som inte innehåller för mycket lera.

Så är anläggningen uppbyggd

En infiltrationsanläggning består oftast av:

• en slamavskiljare,
• en fördelningsbrunn,
• spridarledningar i en grusbädd under marken,
• och luftningsrör som sticker upp ovan mark.

För ett vanligt hushåll krävs normalt cirka 30 kvadratmeter för en traditionell infiltration.

Biomoduler

Det finns också infiltrationer som byggs upp med så kallade biomoduler. Till skillnad från traditionella infiltrationer kan dessa ta mindre yta i anspråk. De ska alltid installeras enligt tillverkarens anvisningar men dess rening och funktioner liknar i grunden en traditionell infiltration.

I en markbädd renas avloppsvattnet i en uppbyggd bädd av sand och grus.
Den används när marken är för tät, till exempel lerig, och därför inte lämpar sig för infiltration.

En markbädd har ett uppsamlingsrör i botten som går till en uppsamlingsbrunn och vidare till ett dike, ett täckdike eller någon annan utsläppspunkt.

Det finns även luftning på uppsamlingsrören. En markbädd behöver kompletteras med någon form av fosforavlastning.

För mer information om fosforsavlastning, se länk nedan under Relaterad information

Kompletterande rening

Ibland behöver en markbädd kompletteras med en kalkfilterbrunn eller kemisk fällning i slamavskiljaren.

Biomoduler

Det finns också markbäddar som byggs upp med så kallade biomoduler. Till skillnad från traditionella markbäddar kan dessa ta mindre yta i anspråk. De ska alltid installeras enligt tillverkarens anvisningar men dess rening och funktioner liknar i grunden en traditionell markbädd.

Ett minireningsverk är en tekniskt avancerad avloppsanläggning och kan se olika ut. Här sker avloppsreningen i en förtillverkad produkt.

Reningen fungerar i stort på samma sätt som i kommunala reningsverk och består oftast av:

• sedimentering (partiklar sjunker till botten),
• biologisk rening, och
• kemisk rening.

Det finns också enklare varianter som bara har biologisk eller kemisk rening.

Reningsverken och kompakta lösningar används ofta i stället för ett markbaserat reningssteg eller när det ställs högre krav på rening.

En del vill ha reningsverk för att de upptar en liten yta. Ett reningsverk kräver alltid skötsel och kontroll och ofta ett serviceavtal.

Kompletterande rening

I vissa fall krävs ett extra reningssteg efter minireningsverket, till exempel:

• UV‑brunn,
• ett singeldike ett så kallat resorptionsdike, eller
• en infiltration eller markbädd.

En sluten tank samlar upp avloppsvatten från toaletter i en tät behållare.
Den används främst där vattenförbrukningen är låg, till exempel i fritidshus som används sparsamt.

En sluten tank rymmer vanligtvis 3–6 kubikmeter.

För att minska mängden vatten som behöver transporteras finns krav på att toaletter ska ha låg spolvolym (i genomsnitt under 1 liter per spolning)

Så fungerar det

• Avloppsvatten från toaletten samlas i tanken
• En slambil tömmer tanken och kör vattnet till ett kommunalt reningsverk. Reningen sker alltså inte på din tomt

Du kan också välja att koppla till en sluten tank i de fall du har en snålspolande toalett eller vakuumtoalett. Bad- disk- och tvättvatten (BDT-vatten), leds vidare till en egen reningsanläggning.

Mer information

Du kan läsa mer om olika avloppstekniker här:

• Avloppsguiden - Välja systemlösning
• Broschyren Vilken teknik passar dina förutsättningar? av Kunskapscentrum Små Avlopp

Länkar hittar du nedan under Relaterad information