Att må dåligt
Mår du dåligt, känner dig deppig, låg eller nere? Det är en del av livet, men kan också vara psykisk ohälsa.
Alla mår dåligt ibland. Du kanske har varit med om något jobbigt, oroar dig för något eller så vet du inte varför du känner som du gör. Det finns saker du kan göra själv för att må bättre. Du kan också må så dåligt att du behöver hjälp.
App för att möta svåra känslor
Rädda barnen har tagit fram appen Safe place Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som hjälper unga att möta svåra känslor.
Vårdguiden kan hjälpa dig få rätt hjälp
Om du mår dåligt men inte vet vart du ska höra av dig kan du ringa 1177, Vårdguiden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sök information på umo.se
Depression
Vad är depression?
Om du varit nedstämd under en längre tid kan detta övergå till något som kallas för depression.
Gränsen mellan nedstämdhet och depression kan vara svårt att avgöra. Ett tecken på depression är att nedstämdheten håller i sig längre än ett par veckor. En depression brukar vanligtvis gå över på ett halvår men kan upplevas som väldigt besvärlig och jobbig.
Om du upplever att du känner dig deprimerad kan depressionen lindras genom att få hjälp, eller genom att du själv försöker vända ditt mående. Längre ner på sidan finns tips på vad du själv kan göra!
Vem kan jag prata med?
Du som fortfarande går i skolan kan vända dig till:
- Elevhälsan upp till årkurs 9 Länk till annan webbplats.
- Elevhälsan gymnasiet Länk till annan webbplats.
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
Du som har slutat gymnasiet kan vända dig till
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats. (upp till 25 år)
- Vuxenpsykiatrin Länk till annan webbplats.
Om det känns mer akut kan du vända till
Lindra din depression
Om du upplever dig deprimerad är det bra att ta hjälp av en läkare men det finns även saker du kan göra själv för att underlätta situationen.
- Motion kan förebygga depression och minska sömnproblem som orsakas av depressionen.
- Undvik eller var försiktig med alkohol. Alkohol kan öka risken för nya depressioner eller att en pågående depression förvärras.
- Håll kontakten med till exempel närstående, kompisar, kollegor och klasskamrater.
- Försök att inte sätta för höga krav på dig själv i till exempel skolan, på jobbet eller i relationer.
- Hitta sätt att varva ner på. Om du upplever att du har svårt att sova kan du prova metoder som till exempel att lyssna på musik och ljudböcker eller avslappningsövningar.
- Vistas utomhus. Dagsljuset är bra för ditt välmående och du kan till exempel ta promenader eller cykelturer på dagen.
- Prata med någon om hur du mår. Det kan till exempel vara med någon du har förtroende, en närstående eller person inom sjukvården.
Tecken på depression
- Du är nedstämd
- Känner ingen glädje eller lust. Inte längre till sånt du tidigare har gillat
- Du är trött och går inte över när man vilar eller sover bra genom nätterna
- Svårt att gå upp ur sängen, känner dig som ett tungt stenblock
- Tappar aptiten
- Isolerar dig själv
- Låg självkänsla
- Svårt att koncentrera dig
- Kroppsliga besvär
- Känsla av hopplöshet
- Ångest, irritation och ilska
Ensamhet
Vad är ensamhet?
Läs mer om ensamhet på 1177.se Länk till annan webbplats.
Läs mer om ensamhet på BUP.se Länk till annan webbplats.
På sidorna kan du läsa om allt från vad ensamhet innebär och var du kan söka hjälp, till vad du kan göra själv.
Vem kan jag prata med?
Du som fortfarande går i skolan kan vända dig till:
- Elevhälsan upp till årkurs 9 Länk till annan webbplats.
- Elevhälsan gymnasiet Länk till annan webbplats.
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
Du som har slutat gymnasiet kan vända dig till
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats. (upp till 25 år)
- Vuxenpsykiatrin Länk till annan webbplats.
Om det känns mer akut kan du vända till
Fobier
Vad är fobier?
Läs mer om fobier och ångest hos ungdomar och barn på 1177.se Länk till annan webbplats.
På sidan finns allt från exempel på hur fobier och ångest kan upplevas i kroppen, till en lista med exempel på specifika fobier.
Vem kan jag prata med?
Du som fortfarande går i skolan kan vända dig till:
- Elevhälsan upp till årkurs 9 Länk till annan webbplats.
- Elevhälsan gymnasiet Länk till annan webbplats.
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
Du som har slutat gymnasiet kan vända dig till
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats. (upp till 25 år)
- Vuxenpsykiatrin Länk till annan webbplats.
Om det känns mer akut kan du vända till
Nedstämdhet
Vad är panikattacker?
En panikattack är en stark ångest som uppkommer plötsligt och gör att du känner intensiv rädsla och kroppsligt obehag. Vanliga symptom på en panikattack kan till exempel vara att hjärtat slår ovanligt snabbt, att du får svårt att andas eller att du känner ett tryck över bröstet. Andra symptom kan vara att du darrar, svettas eller känner dig yr.
En panikattack kan hålla på i några minuter upp till ett par timmar, och det kan variera i styrka. För många kan det kännas som att ångesten växer sig starkare och starkare, men till sist lägger den sig.
Vem kan jag prata med?
Du som fortfarande går i skolan kan vända dig till:
- Elevhälsan upp till årkurs 9 Länk till annan webbplats.
- Elevhälsan gymnasiet Länk till annan webbplats.
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
Du som har slutat gymnasiet kan vända dig till
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats. (upp till 25 år)
- Vuxenpsykiatrin Länk till annan webbplats.
Om det känns mer akut kan du vända till
Tips på vad du kan göra själv
Tips på saker du kan göra själv
Om det känns som att du håller på att få en panikattack, kan du prova att göra det här:
- Andas så lugnt du kan. Pröva att göra en andningsövning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
- Påminn dig själv om att det inte är något fel på dig. Det du upplever är en naturlig reaktion på att något är svårt eller jobbigt.
- Tänk på att det är inte är farligt att ha panikångest. Symtomen är obehagliga men de kommer att gå över av sig själv.
- Stanna kvar i situationen och försök att bete dig som vanligt. Försök att fokusera på det som händer runtomkring.
Vill du veta mer om panikattacker?
Läs mer på umo.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Läs mer på 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Panikångest och panikattacker
Vad är panikångest?
Att känna sig ledsen och nedstämd är inget ovanligt och känslan går oftast över efter ett tag. Känslor av nedstämdhet, oro, sorg och håglöshet är en naturlig del av livet. Det är vanligt att känna sig ledsen och nedstämd när något särskilt har inträffat men det går även att känna sig nedstämd utan någon speciell anledning. Om du upplever att du är nedstämd finns det saker som du själv kan göra för att må bättre. Det finns även hjälp att få.
Om du har känt dig nedstämd och orkeslös varje dag i mer än två veckor kan du vara på väg in i en depression. Då är det bra om du söker hjälp eftersom det ofta är svårt att ta sig ur en depression själv.
Vem kan jag prata med?
Du som fortfarande går i skolan kan vända dig till:
- Elevhälsan upp till årkurs 9 Länk till annan webbplats.
- Elevhälsan gymnasiet Länk till annan webbplats.
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
Du som har slutat gymnasiet kan vända dig till
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats. (upp till 25 år)
- Vuxenpsykiatrin Länk till annan webbplats.
Om det känns mer akut kan du vända till
Tips på vad du kan göra själv
Det finns fler saker som kan vara bra att göra om du är nedstämd. Här är några tips:
- Berätta för någon om hur du mår.
- Hitta på sånt som du brukar tycka om att göra när du mår bra.
- Skriv ner dina tankar i en dagbok.
- Hör av dig till någon som brukar göra dig glad.
- Gör något kreativt, till exempel måla, skriva dikter eller spela musik.
- Försök att vara utomhus mitt på dagen när det är ljust.
- Försök att sova ordentligt och regelbundet.
Vill du veta mer om nedstämdhet?
Självmordstankar
Vad är självmordstankar?
Om du mår så dåligt att du tänker att livet inte är värt att leva och har tankar eller planer på att ta ditt liv ska du inte hålla det för dig själv. Du behöver prata med någon som du har förtroende för, eller en stödlinje om det känns lättare.
Läs mer om självmordstankar på 1177.se Länk till annan webbplats.
På sidan kan du bland annat läsa om var du kan söka hjälp och vad självmordstankar kan bero på.
Vem kan jag prata med?
Om det känns mer akut och du har allvarliga planer eller tankar på att ta självmord kan du vända till:
- BRIS Länk till annan webbplats.
- 1177 Vårdguiden Länk till annan webbplats.
- Mind, Självmordslinjen Länk till annan webbplats.
- Jourhavande kompis Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Du som fortfarande går i skolan kan vända dig till:
- Elevhälsan upp till årkurs 9 Länk till annan webbplats.
- Elevhälsan gymnasiet Länk till annan webbplats.
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
Du som har slutat gymnasiet kan vända dig till
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats. (upp till 25 år)
- Vuxenpsykiatrin Länk till annan webbplats.
Att hjälpa någon som har självmordstankar
Om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att du gör något direkt. Våga fråga hur personen mår och ge dig tid att lyssna. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord.
Självskadebeteende
Vad är självskadebeteende?
Att skada sig själv brukar vara ett sätt att hantera svåra känslor. Självskadebeteendet blir då ett sätt att försöka dämpa jobbiga känslor och tankar.
På sidan finns allt från exempel på anledningar till varför man skadar sig själv, till var du kan söka och få hjälp.
Vem kan jag prata med?
Du som fortfarande går i skolan kan vända dig till:
- Elevhälsan upp till årkurs 9 Länk till annan webbplats.
- Elevhälsan gymnasiet Länk till annan webbplats.
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
Du som har slutat gymnasiet kan vända dig till
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats. (upp till 25 år)
- Vuxenpsykiatrin Länk till annan webbplats.
Om det känns mer akut kan du vända till
Sömnproblem
Vad är sömnproblem?
Att ha sömnproblem är fullkomligt normalt och något som de flesta har haft någon gång i livet. Om sömnproblem däremot uppstår regelbundet och påverkar ditt dagliga liv finns det en risk för att du lider av sömnstörningar.
För att ta itu med problemet finns det en del lätta saker du kan göra själv, men självklart finns även möjlighet att få hjälp.
Vem kan jag prata med?
Du som fortfarande går i skolan kan vända dig till:
- Elevhälsan upp till årkurs 9 Länk till annan webbplats.
- Elevhälsan gymnasiet Länk till annan webbplats.
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
Du som har slutat gymnasiet kan vända dig till
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats. (upp till 25 år)
- Vuxenpsykiatrin Länk till annan webbplats.
Om det känns mer akut kan du vända till
Tips på vad du kan göra själv
Om du upplever att du har svårt för att sova finns det ett antal saker som du kan göra.
- Försök att begränsa din tid framför tv:n, datorn eller surfplattan en timme före läggdags om du brukar ha svårt att somna. Det blå ljuset från bildskärmar gör att vi människor inte känner av kroppens naturliga trötthet lika lätt. Därför luras vi att vara vakna längre än vad som är hälsosamt.
- Genom att vara ute i dagsljus på dagen och ha det mörkt på kvällen och natten hjälper vi kroppen att skilja på dag och natt. Det hjälper oss att vara pigga på dagen och trötta på kvällen och natten. Dämpa därför belysningen någon timme före läggdags.
- Planera någon typ av fysisk aktivitet (helst utomhus) varje dag. Du får både mer ork och sover bättre om kroppen varit aktiv på dagen. Träna dock inte alltför nära tiden du ska sova. Det triggar igång stresshormoner som håller dig vaken.
- Sov i en sval miljö. 17-19 grader brukar vara optimalt.
Om du känner dig stressad på kvällen kan du försöka göra avslappningsövningar.
Utanförskap
Vad är utanförskap?
Man kan känna sig utanför på många olika sätt. Oavsett om man känner sig utanför i klassen, bland kompisar eller utanför det svenska samhället så är känslan av att vara ensam eller att inte passa in gemensamt för utanförskap.
På länkarna nedan kan du läsa om vad ensamhet innebär, var du kan söka hjälp och vad du kan göra själv med mera.
Läs mer om ensamhet på 1177.se Länk till annan webbplats.
Läs mer om ensamhet på BUP.se Länk till annan webbplats.
Vem kan jag prata med?
Du som fortfarande går i skolan kan vända dig till:
- Elevhälsan upp till årkurs 9 Länk till annan webbplats.
- Elevhälsan gymnasiet Länk till annan webbplats.
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
Du som har slutat gymnasiet kan vända dig till
- Vårdcentralen Länk till annan webbplats.
- Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats. (upp till 25 år)
- Vuxenpsykiatrin Länk till annan webbplats.
Om det känns mer akut kan du vända till
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 11 juli 2024