En detaljplan reglerar användningen av mark- och vattenområden. Genom en detaljplan kan kommuner pröva om exempelvis en viss byggnation är lämplig. En detaljplan ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden samt hur de avgränsas. Genom en detaljplan kan kommunen reglera bland annat omfattningen av bebyggelsen samt fastighetsstorlekar. Detaljplanen kan beröra en eller flera fastigheter. En detaljplan är juridiskt bindande och består i de flesta fall av en plankarta med tillhörande planbeskrivning.

En detaljplan gäller tills dess att den upphävs, ändras eller ersätts. Arbetet med att ta fram en detaljplan kan variera mycket i tid, men vanligtvis tar det mellan 12 och 24 månader från det att planarbetet har startats upp. Det är kommunen som bestämmer om ett planarbete ska påbörjas eller inte. Detta kallas för kommunalt planmonopol.

Planeringsarbetet ska ske med öppenhet, insyn och bidra till ett starkt medborgarinflytande som ger möjlighet att kunna påverka den egna närmiljön. Ett brett medborgarinflytande bidrar till ett bättre beslutsunderlag med god förankring.

Planprocessen - så går det till

Processen för att göra en detaljplan varierar beroende på olika faktorer. Det kan exempelvis vara vilket syfte detaljplanen har, om planen kan antas innebära en betydande miljöpåverkan eller om detaljplanen strider mot översiktsplanen.

Under detaljplaneprocessen finns möjlighet att lämna in synpunkter vid två tillfällen dels under samrådstiden, dels under granskningstiden.

Nedan kan du läsa hur det går till när kommunen tar fram en detaljplan enligt standardförfarandet.

Planbesked
Ansökan om detaljplan görs genom ett planbesked. Efter att en komplett ansökan har skickats in ska kommunen inom fyra månader ge besked om planläggning kommer att påbörjas eller inte. Vid positivt besked anges även en tidpunkt då planen bedöms vara antagen. Ett beslut om planbesked är inte bindande för kommunen, och ska inte uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande. Ett beslut om planbesked går heller inte att överklaga.

Kommunen tar ut en avgift för planbeskedet och för upprättandet av en detaljplan i form av planavtal. Kostnaden för begäran av planbesked styrs i byggnadsnämndens taxa och utgår från om det är en enkel, medelstor eller stor åtgärd man söker planbesked för. År 2024 kostar planbesked för en enkel åtgärd 12 940 kr, för en medelstor åtgärd 19 410 kr och för en stor åtgärd 25 880 kr.

Förutsättningar
När kommunen fattat beslut om positivt planbesked skrivs ett avtal om detaljplaneringen mellan exploatören och kommunens planenhet. Planavtalet baseras på att exploatören står för kostnaderna för kommunens arbete och för de utredningar som behövs.

Under arbetet med att ta fram en detaljplan ska det finnas en grundkarta och en fastighetsförteckning över området.

I fastighetsförteckningen ska det bland annat finnas information om vilka fastigheter, samfälligheter och ledningsrätter som berörs av planen.

Kommunen tar fram grundkarta till detaljplan med utgångspunkt i kommunens storskaliga primärkartedatabas. För att leva upp till kraven i plan- och bygglagen och för att säkerställa ett rättssäkert planeringsunderlag, som underlättar genomförandet av detaljplanen, kompletteras och kvalitetssäkras primärkartan, som därefter får tillräckligt god status för att vara grundkarta. Kvalitetssäkringen handlar till stor del om fastighetsgränser och att de skall återspeglas i sitt legala läge i grundkartan.

Utredningar behövs för att visa om marken är lämplig för det man vill använda den till. Kommunen har ramavtal med konsulter inom de flesta sakområden som är aktuella i samband med detaljplanering. Dessa konsulter anlitas om planhandläggaren ska beställa utredningarna. Exploatören kan även själv anlita konsultfirmor under förutsättning att dessa har tillräcklig kompetens.

Vanligt i samband med detaljplanearbetet är att man behöver utreda geoteknik, föroreningar, arkeologi, dagvatten, buller, risker med farligt gods, kulturmiljö, översvämning samt naturvärden.

I de fall allmän plats eller kommunens mark ingår i detaljplanen kan det behövas ett exploateringsavtal för att reglera genomförandet av detaljplanen. Exploateringsavtalet är en överenskommelse mellan exploatören och kommunen om vad och hur något ska utföras.

Planprogram
I de fall det inte finns tillräckligt tydliga riktlinjer i översiktsplanen eller om detaljplanen innehåller många svåra avvägningar mellan olika allmänna intressen upprättas ett planprogram. I planprogrammet redovisas detaljplanens mål och utgångspunkter. Planprogrammet samråds och antas sedan av kommunfullmäktige.

Samråd
När planhandlingarna, som normalt består av plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning samt eventuella utredningar, är framtagna skickas planförslaget för samråd till alla berörda, som bedöms vara sakägare. Under samrådet ges sakägarna, vilka kan vara fastighetsägare, berörda bostadsrättsföreningar, länsstyrelsen, kommunala bolag och förvaltningar, möjlighet att lämna synpunkter.

Normalt pågår samrådet i tre till fyra veckor. Under samrådstiden finns planhandlingarna tillgängliga på kommunens hemsida under Pågående detaljplaner - Vänersborgs kommun (vanersborg.se) Länk till annan webbplats.

Efter samrådstiden sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse i vilken kommunens ställningstagande redovisas och därefter kompletteras och justeras planhandlingarna.

Granskning
Efter samrådet ska de justerade planhandlingarna ställas ut för granskning under minst två veckor enligt plan- och bygglagen, men granskningstiden behöver oftast vara betydligt längre. De berörda från samrådsskedet får skriftlig information om granskningen. Under granskningstiden finns planhandlingarna tillgängliga på kommunens hemsida under Pågående detaljplaner - Vänersborgs kommun (vanersborg.se) Länk till annan webbplats.

Synpunkter som lämnats under samrådet behöver inte upprepas under granskningstiden. Efter granskningstiden sammanställs och kommenteras inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och detaljplanen kan därefter antas.

Antagande
En detaljplan kan antas av kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden beroende på planens komplexitet.

När detaljplanen är antagen ska kommunen meddela berörda och delge beslutet på sin digitala anslagstavla. De sakägare eller myndigheter som lämnat skriftliga synpunkter på förslaget men vars synpunkter inte har kunnat tillgodoses, har tre veckor på sig att överklaga antagandebeskedet till mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen kan också ta in detaljplanen för prövning och vid behov upphäva antagandebeslutet.

Detaljplanen börjar gälla
När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat får detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Om någon har överklagat detaljplanen får den laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte har överklagats. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen upphävs och inte får laga kraft.

Planförfaranden

Det finns flera olika sätt (förfarande) att handlägga detaljplaner på. Vilket förfarande kommunen väljer beror på det enskilda ärendets förutsättningarna (exempelvis planens omfattning, vilken påverkan planen har och hur stort allmänintresse planen har). Sedan den 1 januari 2015 sker handläggningen av nya detaljplaner utifrån antingen ett standardförfarande, begränsat standardförfarande, utökat förfarande eller ett samordnat förfarande. De följer den nuvarande lagstiftningen i Plan- och bygglagen.