Hur arbetet med att ta fram en ny detaljplan ska gå till regleras i plan- och bygglagen (PBL). Planeringsarbetet ska ske med öppenhet, insyn och bidra till ett starkt medborgarinflytande som ger möjlighet att kunna påverka den egna närmiljön. Ett brett medborgarinflytande bidrar till ett bättre beslutsunderlag med god förankring.

Planprocessen - så går det till

Planbesked
Enskilda personer eller företag som har ett intresse av att genomföra en åtgärd vilket kräver en ny, en upphävning eller en förändring av en detaljplan kan ansöka om planbesked. Beskedet är ett beslut från kommunen om att kunna påbörja ett planarbete eller inte. Om planbeskedet är positivt kan kommunen påbörja ett planarbete.

Planprogram, eventuellt
Ett planprogram ska tas fram om kommunen bedömer att det behövs för arbetet med en detaljplan. Detta kan vara lämpligt om planområdet exempelvis innehåller många avvägningar mellan olika allmänna intressen. Programmet ska visa de utgångspunkter och mål som ska ligga till grund för planarbetet.

Programsamråd
När ett planprogram är upprättat skickas det ut på samråd. Myndigheter, fastighetsägare, boende och föreningar har då möjlighet att framföra synpunkter om programförslaget. Samrådet redovisas i en samrådsredogörelse. När programmet är godkänt kan detaljplanearbetet påbörjas.

Planförslag och planhandlingar tas fram
Diskussioner, utredningar och skisser leder fram till ett detaljplaneförslag

Samråd om planförslag
När ett planförslaget är framtaget ställs planen ut för samråd. Myndigheter, fastighetsägare, boende och föreningar som berörs av planförslaget har då möjlighet att lämna synpunkter. Samrådet redovisas i en samrådsredogörelse, där de inkomna synpunkterna analyseras och allmänna och enskilda intressen vägs mot varandra.

Planförslag bearbetas
Mot bakgrund av synpunkterna görs eventuella ändringar

Granskning av planförslag
Det bearbetade förslaget granskas sedan av myndigheter och allmänheten under minst tre veckor. Det finns under denna tid möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Den som inte skriftligen framför sina synpunkter under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen. Skriftliga synpunkter som inkommer under granskningen sammanfattas i ett granskningsutlåtande.

Eventuella revideringar av planförslaget
Eventuella korrigeringar utförs och ett slutgiltigt förslag är klart. Sker stora förändringar ska planförslaget granskas på nytt.

Antagande
Det slutgiltiga förslaget tillsammans med utlåtandet behandlas av byggnadsnämnden. Kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden fattar därefter beslut om att anta planen.

Laga kraft
Efter att en detaljplan antagits och beslutet satts upp på kommunens anslagstavla, dröjer det tre veckor innan planen vinner laga kraft. De sakägare eller myndigheter som lämnat skriftliga synpunkter på förslaget, men vars synpunkter inte har kunnat tillgodoses, har tre veckor på sig att överklaga beslutet. Planen vinner laga kraft när:

- länsstyrelsen beslutat att inte överpröva planen och ingen har överklagat kommunens antagandebeslut

- länsstyrelsen, mark- och miljödomstol eller mark- och miljööverdomstol mark har avgjort ett eventuellt överklagande.

Planförfaranden

Det finns flera olika sätt (förfarande) att handlägga detaljplaner på. Vilket förfarande kommunen väljer beror på det enskilda ärendets förutsättningarna (exempelvis planens omfattning, vilken påverkan planen har och hur stort allmänintresse planen har). Sedan den 1 januari 2015 sker handläggningen av nya detaljplaner utifrån antingen ett standardförfarande, begränsat standardförfarande, utökat förfarande eller ett samordnat förfarande. De följer den nuvarande lagstiftningen i Plan- och bygglagen.

För planuppdrag som beslutades före årsskiftet 2015, kan ett enkelt respektive normalt förfarande användas. Dessa förfaranden följer en äldre lagstiftning i Plan- och bygglagen.