Sverige är idag det land i Europa som exporterar mest el, vi har också under många år haft Europas lägsta elpriser. Men så har det inte alltid sett ut, i början av 2000-talet hade vi högre priser än grannländerna och var nettoimportörer av el. Sveriges har under de senaste årtiondena lyckats öka produktionen rejält och elexporten sker via nya elledningar ut till Europa. Denna försäljning hjälper grannländerna att minska utsläppen från fossila bränslen eftersom Sveriges elproduktion i stort sett är fossilfri. Exporten från Sverige minskar också Europas beroende av Ryssland för energiförsörjningen.

Sverige har fortfarande, efter att priserna började bli mer benägna att röra sig snabbt upp och ner, några av Europas lägsta elpriser och här byggs vindkraft billigare än på många andra håll. Stora investeringar är på gång för tillverkning av fossilfritt stål, battericeller och mycket mer, satsningar som stärker Sverige och Europa och minskar behovet av olja, kol och gas.

Men kan vi strypa exporten för att få lägre och stabilare elpriser? Nej, vi har sedan många år en sammankopplad europeisk marknad för el likt många andra varor och tjänster. Däremot är det viktigt att effektivisera och att alla hjälps åt att minska elanvändning för att på så sätt hålla priserna nere.

Större prisvariationer framöver?

Det finns många studier som visar hur elmarknaden kan komma att utvecklas framöver. Några vanliga slutsatser om elpriser från scenarier för den svenska elmarknaden är att elpriser kommer att svänga mer och oftare.

Omställningen till ett elsystem baserat på 100% förnybara energikällor kommer innehålla en stor mängd el från icke planerbar produktion, till exempel vindkraft. Tidigare har höga priser sammanfallit med att elanvändningen varit stor men vi ser nu även höga priser även när det är en låg produktion. Pristopparna kan bli högre och dalarna lägre, det blir också noll-priser eller till och med negativa priser när produktioner är hög och efterfrågan liten.

Att balansera produktion och konsumtion är en utmaning. Ofta är det inte brist på mängden el över tid utan brist på elproduktion i precis det ögonblicket elen efterfrågas, det omnämns som effektbrist. Då det i dagsläget finns relativt liten kapacitet att lagra el så blir arbetet med att planera och styra om användningen till andra tider mycket viktigt. Om man kan anpassa sin elkonsumtion genom att flytta elkrävande aktiviteter till perioder när efterfrågan är lägre (och därmed priserna låga) så hjälper det till att förbättra balansen mellan produktion och konsumtion. Kan man göra dessa anpassningar så håller det också nere kostnaden för el, både för företag och privatperson.

Att elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2, se bild) oftast är lägre beror på att där finns en förhållandevis högre produktion än konsumtion jämfört med i söder samt att kapaciteten att transportera vidare elen söderut är begränsad, det omnämns som överföringsbegränsningar och innebär att det är fullt i ledningarna.

De kraftiga prissvängningarna och totalt sett ökade elpriser under de senaste åren beror bland annat på höga gaspriser i Europa, där gas används för elproduktion. Andra orsaker är överföringsbegränsningar i det svenska elnätet samt tillgänglighet i vindkraft, vattenkraft och kärnkraft har också betydelse, vi ser det på att priser ändras om det blåser eller om en reaktor är tagen ur bruk för underhåll. Priset på el sätts timme för timme och bestäms en dag i förväg på en för just för el särskild börshandel, NordPool.

Då flera olika bedömare varnar för risk för fortsatt kraftigt varierande och höga elpriser så är det bästa att försöka att minska elanvändningen och se till så att avtalstypen som passar den egna hushållsekonomin.