Svar: Kostenheten har i samråd med Barn- och utbildningsförvaltningen tagit ett beslut att inte servera pannkakor i skolan. Beslutet är grundat på lite olika aspekter, dels för att det inte blir en näringsmässigt bra rätt då de flesta inte håller sig tillräckligt mätta under en hel skoldag när det serveras pannkakor till lunch.

Svar: Varje dag har vi två alternativ av rätter i våra matsalar där en av rätterna är vegetarisk (en dag i veckan är båda alternativen vegetariska). Två alternativ medför en större valmöjlighet att kunna äta något man tycker om.
En anledning till att vi har valt att servera mer vegetariska rätter är dels för att vi har ett ansvar gentemot vår miljö och att vi behöver minska andelen kött som är en stor ”klimatbov”. Vi försöker kontinuerligt att kvalitetsförbättra den vegetariska maten och lyssnar på eleverna för att få reda på vilka rätter som är uppskattade och vilka man inte alls tycker om. Vegetarisk mat kan vara helt nytt för en del barn och ibland krävs det ett antal gånger av provsmakning innan man kan äta vissa rätter. Vår måltidspersonal försöker hela tiden att uppmuntra eleverna att smaka på maten, det är bra om även föräldrar och skolpersonal gör det.

Svar: Vi på kostenheten försöker att skapa en varierad matsedel dels för att barn behöver ”träna” smaklökarna för framtiden och för att vi har en skyldighet att följa SLVs näringsrekommendationer. Om man tar exemplet gryta så blir den mer smakrik och näringsrik om man blandar i lite grönsaker. Vi låter barnen vara med och tycka till och försöker blanda ”rena” och enkla maträtter med mer blandade rätter.

Svar: I den vegetariska kost som de flesta äter (lakto-ovo-vegetarisk kost) ingår fortfarande mejeriprodukter och ägg vilket räcker för att tillgodose proteinbehovet. I den vegetariska kosten brukar vi dessutom använda olika baljväxter, sojaprodukter eller quorn som förutom protein innehåller järn och andra viktiga mineraler.
Om man inte äter några animaliska livsmedel alls, så kallad vegankost, behövs dock kosttillskott med vitamin B12 och vitamin D. Det kan behövas även om man äter mjölkprodukter och ägg.

Svar: Vi lägger inte några värderingar eller aspekter på olika tycke och smak utan respekterar att en del tycker att ketchup är en krydda som passar i många sammanhang. Ketchup används som ett komplement och fungerar ibland som en smakbrygga för att våga prova nya rätter. I de fåtal fall något barn konsumerar ketchup i en omfattning som ger anledning att tro att det är ohälsosamt, så uppmuntras serveringspersonal, lärare eller förälder att prata med barnet.

Svar: Eftersom smaken är olika hos eleverna, har vi valt att komplettera måltiderna med mjukt bröd. Vi ser det som en kvalitetshöjning och om man inte är så förtjust i just den maten som serveras för dagen kan man med hjälp av vårt matiga salladsbord och en smörgås få en fullständig måltid. Där ser vi heller ingen problematik då barnen är väldigt duktiga på att begränsa sig och det går inga större mängder bröd. Vi försöker även att servera nyckelhålsmärkt bröd i hög utsträckning.

Svar: Alla har väldigt olika smak och det är tyvärr omöjligt att tillgodose allas smaklökar, men vi gör vårt bästa med att försöka anpassa smaken till så många som möjligt. Det finns också extra kryddor i restaurangen som var och en själva kan använda.

Svar: Den genomsnittliga skollunchen står för ca 30 procent av elevernas dagsbehov av energi och näringsämnen. Under skollunchen serveras  sallad, mjukt bröd, mjölk som måltidsdryck samt 2 olika lunchalternativ. För att täcka dagbehovet av energi och näringsämnen behöver ditt barn äta flera måltider fördelade under dagen så som exempelvis frukost, två huvudmål och två till tre näringsrika mellanmål. Läs gärna mer om riktlinjerna om Bra mat i skolan på Livsmedelsverkets hemsida via länken nedan. Du som förälder är även välkommen att besöka skolrestaurangen med ditt barn genom att kontakta skolan innan.

På Livsmedelsverkets hemsida kan du läsa mer om de riktlinjer vi följer "Bra mat i skolan". Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.